Kvalifikationssystem
Begreppet kvalifikation är centralt i såväl behörighetsantering som för kvalitetssäkring, men det bör nyanseras och för tydlighetens skull delas in i följande delar som bättre klargör vad som avses:
Kvalifikationsprocess
En process som beskriver hur ett behörigt organ (Kvalifikationsråd) fastställer att en person har uppnått kvalifikationsresultat av lärande som motsvarar fastställda kriterier i kvalifikationsbeskrivningen. Processen inkluderar även kriterier för säkerställande av det behöriga organet (transparens, öppenhet, legitimitet), val av/regler för kontrollfunktioner och påföljd, val av tillits- och kvalitetssäkringsnivåer. Val av/ form för Examinationsarrangör.
Kvalifikationsbeskrivning
En beskrivning av de kompetenskrav som gäller för att erhålla den eftersträvade kvalifikationsresultatet.Kompetenskraven beskrivs och dokumenteras med framtagna standardmallar i form av ett resultat av ett lärande (output of Learning) på de olika kognitiva nivåerna. Kompetenskraven brytts ner till en nivå då de blir konkreta och om möjligt mätbar, de kopplas också till en kravställare för spårbarhet.
Kvalifikationsnivåer
Kvalifikationsnivåer som anpassats till sektorns begrepp och dess relation till de olika SEQF nivåerna – nivåer kan variera mellan kognitiv nivåer, mellan delkvalifikationer och inom delkvalifikationer på mer nedbrutna nivåer.
Läs mer om SeQF på MYh:s hemsida. Myndigheten för yrkeshögskolan
Kvalifikationsmerit
Ett kvalifikationsresultat som bevisar att personen har uppnått den definierade kompetensen. Eftersom kvalifikationen avser en mindre del kallas de ofta för mikrokvalifikation och resultatet kan därmed sägas vara en mikrokvalifikationsmerit eller mikromerit. Kvalifikationsresultatet lagras i ett fördefinierat och standardiserat format (portabilitet är viktigt).